Europeiska rådet har nått en överenskommelse (”allmän riktlinje”) om de föreslagna nya normerna för koldioxidutsläpp från tunga fordon. Den allmänna riktlinjen kommer att fungera som ett mandat för förhandlingar med Europaparlamentet om lagstiftningens slutliga utformning. Resultatet av förhandlingarna kommer att behöva antas formellt av rådet och parlamentet.
Den antagna allmänna riktlinjen är i stort sett i linje med EU-kommissionens förslag, som kräver en minskning av koldioxidutsläppen med 45 % från 2030 (en ökning från det nuvarande målet på 30 %), en minskning av utsläppen med 65 % från 2035 och en minskning av utsläppen med 90 % från 2040. För att nå dessa mål krävs en snabbt ökande andel fordon utan avgasutsläpp i den EU-omfattande fordonsparken för tunga fordon.
De viktigaste ändringarna som rådet enats om omfattar följande:
- Medlemsstaterna föreslår att definitionen av ”tunga fordon med nollutsläpp” ändras genom att de föreslagna tröskelvärdena för koldioxidutsläpp sänks från 5 g/(t-km), 5 g/kWh eller 5 g/km till 3 g/(t-km), 1 g/kWh eller 1 g/km. Dessa sänkta tröskelvärden skulle fortfarande omfatta vätgasdrivna fordon.
- Förslaget utvidgar förordningens tillämpningsområde så att nästan alla nya tunga fordon med certifierade koldioxidutsläpp – inklusive mindre lastbilar, stadsbussar, bussar och släpvagnar – omfattas av utsläppsminskningsmål.
- Rådet föreslår att ett planerat mål för 100 % utsläppsfria stadsbussar senareläggs från 2030 till 2035, samtidigt som ett delmål på 85 % för denna kategori fastställs till 2030.
- Rådet föreslår att utsläppsminskningsmålen för släpvagnar och påhängsvagnar sänks från föreslagna 15 % till 7,5 %.
- Ett undantag från de koldioxidminskningsmål som fastställs i förordningen skulle gälla för tillverkare av små volymer och för fordon som används för gruvdrift, skogsbruk och jordbruk, för fordon som används av försvarsmakten och brandkåren, för fordon som används för civilskydd, allmän ordning och sjukvård samt för yrkesfordon som sopbilar.
- Medlemsstaterna föreslår att man lägger till en undergrupp av fordon som omfattar extra tunga lastbilar (EHC) för att ta bättre hänsyn till deras egenskaper, bland annat när det gäller deras energieffektivitet.
Den ändrade förordningen ska granskas av kommissionen 2027, ett år tidigare än vad kommissionen ursprungligen föreslog. En av de frågor som kommissionen kommer att behöva rapportera om i sin översyn är framstegen i utbyggnaden av offentlig och privat infrastruktur för laddning och tankning av alternativa bränslen för fordon som omfattas av förordningen.
I sin översyn kommer kommissionen också att behöva göra en bedömning av vilken roll en koldioxidkorrigeringsfaktor (CCF) spelar inom sektorn för tunga fordon. CCF skulle ta hänsyn till användningen av förnybara bränslen och därmed minska koldioxidutsläppsmålen för lastbilstillverkare med den mängd förnybara bränslen som redan ingår i bränslemixen under ett visst år.
I ett uttalande om rådets allmänna riktlinje sade European Automobile Manufacturers’ Association (ACEA) att ”de föreslagna koldioxidminskningsmålen för lastbilar och bussar fortfarande är mycket ambitiösa mot bakgrund av otillräckliga förutsättningar” – dvs. bristen på lämplig infrastruktur för laddning och tankning.